litenvis

Det är som att veckodagarna måndag till fredag ja tillika arbetsdagarna bara rinner förbi. Innan man hunnit sätta sig ned vid tangentbordet så är det helg igen. Tur, för nu börjar jag bli trött. Trött på att stiga upp när klockan ringer, trött på att sätta mig på cykeln till jobbet, trött på att jaga sega men (oftast) glada kunskaptörstande, trött på att få dem att lämna in uppgifter och trött på att bedöma desamma. Och nu när jag är trött på hela balunsen så är det eg. meningen att jag ska vara på topp, på tå och verkligen se till att nyttja varje minut för att göra en rättvis bedömning på dem... Nåja, det blir väl det också på nåt vis!
Idag är jag annars snorig och frusen. Solen saknar jag verkligen. Nu är det kallt och rått och blåsigt och kallt och... Sa jag att jag känner mig gnällig också. Tror jag ska ordinera mig en god kaka ikväll för att råda bot på detta ynkliga läge. På nåt vis brukar det alltid hjälpa. Åtminstone på humöret:-)